Tillbaka till verkligheten
Kategori: Allmänt
Just nu befinner jag mig i Piteå på grund av en termins studier. Jag känner ingen här så jag har en salig massa dötid, och det finns väl egentligen bara två saker som är försvarliga att spendera dötid med; sex eller träning.
Då mina egna empiriska undersökningar har visat att folk i Norrbotten helt enkelt inte ligger med varandra (en slutsats som också har starkt stöd i statistiken vad gäller den icke existerande befolkningstilllväxten här uppe) så var det bara att införskaffa sig ett gymkort.
Skämt åsido. Jag gillar att träna. För sisådär fem år sedan tog jag tag i mig själv, gjorde en hardcore spellista på spotify, knöt på mig skorna och sprang. Där och då bestämde jag att fysisk aktivitet i träningssyfte skulle bli en del av mitt vardagliga liv, och så blev det. Med varierande framgång såklart. Vintrarna tenderar att bestå av promenader och lite lugn skidåkning, betydligt mindre flåsigt än springturerna på vår-sommar-höst. Men det skiter jag i. Jag hatar (ja, HATAR) alla tidningar och träningsbloggar och dylikt som ska tjata om fettförbränning hit och beach 2019 dit och bli snygg och attraktiv och musklig men inte för musklig och inte för smal men ändå jättesmal. Och så vidare.
För träning är awesome. Humöret blir bättre, sömnen blir bättre, sexet blir bättre (om man nu ägnar sig åt sådant) man orkar mer och man känner sig stark. Ingenting lättar ett ilsket eller irriterat sinne som att tokspringa upp för det brantaste berget man hittar med riktigt tung metal i öronen.
Då mina egna empiriska undersökningar har visat att folk i Norrbotten helt enkelt inte ligger med varandra (en slutsats som också har starkt stöd i statistiken vad gäller den icke existerande befolkningstilllväxten här uppe) så var det bara att införskaffa sig ett gymkort.
Skämt åsido. Jag gillar att träna. För sisådär fem år sedan tog jag tag i mig själv, gjorde en hardcore spellista på spotify, knöt på mig skorna och sprang. Där och då bestämde jag att fysisk aktivitet i träningssyfte skulle bli en del av mitt vardagliga liv, och så blev det. Med varierande framgång såklart. Vintrarna tenderar att bestå av promenader och lite lugn skidåkning, betydligt mindre flåsigt än springturerna på vår-sommar-höst. Men det skiter jag i. Jag hatar (ja, HATAR) alla tidningar och träningsbloggar och dylikt som ska tjata om fettförbränning hit och beach 2019 dit och bli snygg och attraktiv och musklig men inte för musklig och inte för smal men ändå jättesmal. Och så vidare.
För träning är awesome. Humöret blir bättre, sömnen blir bättre, sexet blir bättre (om man nu ägnar sig åt sådant) man orkar mer och man känner sig stark. Ingenting lättar ett ilsket eller irriterat sinne som att tokspringa upp för det brantaste berget man hittar med riktigt tung metal i öronen.
